"Varför finns jag ens här? Sitter här och tar upp tid på att andas. När jag inte ens vill stanna en endaste stund till. Det enda jag vill är att få slut på smärtan i brösten, rösterna i huvudet, som skriker att jag måste äta, måste skära mig, måste dö. Jag vill inte vara ensam, men jag är helt ensam på jorden. Mamma, du lämnade mig åt monstrena, redo att dra ner mig till botten & tortera mig!"

Det där har jag tänkt så många gånger nu, och nu.. så känns det lite bättre. Nu när jag flyttat från Malmö och alla hemska minnen. Men på natten när jag inte kan sova så kommer de fram, och jag drömmer mardröm efter mardröm. De senaste nätterna har jag vaknat och väckt alla i familjen med mina skrik. Och Ella har kommit in varje natt, och försökt trösta mig, men det är omöjligt.. Jag är livrädd för allt. Jag mår bra på dagen då jag är här, umgås med Albin och så, men när kvällen kommer kommer alla minnen och trängs i mitt huvud så det känns som om det ska sprängas.

Ni alla tror att jag är stark och tycker det är jätte skönt att få komma bort från Malmö, men ni har fel. Jag mår inte bättre för det, men jag slipper vara rädd 24 timmar om dygnet, men här.. Här är jag rädd på ett annat vis. Jag kommer inte kunna besöka mamma och Ina när jag vill. Det gör mig fruktansvärt ledsen.

SofieKarlsson.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag kommer världens allra vackraste människa hem till mig här i Linköping, Paulina Paow Liljegren. Vi gick i samma klass och har varit ihop dessutom. Vi är super bra vänner, och har blivit bättre och bättre nu efter åttan och nian. Trots att jag och...

                Ebba Öberg, Nicolina Nystedt, Sofie Pettersson Karlsson, Ramona Williams. Namn som alla på högstadiet kunde, för de visste att vi hade vårt gäng, vi hörde ihop. Vi var allra bästa vänner, hängde alltid ihop. Tillsammans med ...

Samuel och jag var ute på en liten promenad, pratade om allt, för vi kan inte umgås för oss själva här. Det är så svårt, vi kan inte ligga bredvid varandra i sängen hela natten, prata, gråta och bara håll om varandra - för här är de så vaksamma. Gust...

Tidigare (på min förra blogg), så fick jag frågor om att visa en bild från när jag var liten. Ni får mobba på hur mycket ni vill, jag vet att jag var lite ful (vilket jag fortfarande är) och lite konstig. Men, ja. Jag lovade. Så garva. Yäy.   ...

Ny blogg, för blogg.se är helt enkelt ingenting för mig, för allt med koder och designer mess up my brain you know. Hehe, så här är jag nu. Jag heter Sofie Pettersson Karlsson, är 16 år och bor nu i Linköping hos mina fosterföräldrar och min "storebr...